Miike Snow

Nu orkar jag inte plugga mer.. Mitt ordförråd innehar inga fler fina universitets uttryck, alla är använda känns det som. Ska fortsätta med hemtentamen i morgon efter att jag varit på skolan och skrivit mitt livs första dugga! Ångest och osäkerhet fyller min kropp när jag tänker på det - har jag läst nog om kränkande behandling i skolan? Kommer troligen sitta och kika genom allt igen en gång till i morgon förmiddag..
Anyways, är ensam hemma atm. Elin är inte hemma och har ingen aning om var hon är. Hörde henne komma hem i morse när jag och min nalle låg och gosade. Sen dess har jag inte sett skymten av henne.. Så nu sitter jag här i köket med en massa äckliga skolböcker och en studiehandledning omkring mig, kommer jag någonsin vänja mig vid det här? Just nu så undrar jag bara vad i bövelen jag håller på med.. Lärare? Jag? Jo, tjena!.. *suck*
Miike Snow far ur högtalarna och klockan närmar sig 22.00 i skrivande stund denna tisdagskväll. Snön har inte försvunnit härifrån än tack vare snöfall i helgen och jag känner bara längtan härifrån. Längtan ifrån vardagen, från plugg, från ångest, till Skåne, till värme och sommar, till närhet och vänner. Det kommer väl, förhoppningsvis nästa vecka tillsammans med påsken. :3
Jag förvånas över att jag har en känsla av att jag måste skriva av mig med tanke på att jag sitter och skriver skolarbete dagarna i ända. Förvånas även över att jag inte kan vänja mig vid att det kan gå personer utanför köksfönstret. Jag tittar varje gång en mörk skepnad vandrar förbi och känner obehag varje gång som jag ser att skepnadens huvud är riktat mot mig. Om någon månad infaller nattens mörker senare på dygnet, jag längtar dit.
Puz hun.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0