29.9
Det är sällan det går vägen..
För ungefär en vecka sedan tog jag tag i min motion. Dels för att jag var trött på att vara sjuk och dels för att jag kände att jag tappat för mycket med tanke på att jag inte kunnat träna fotboll.
Så jag började lugnt; powerwalk á 45 min under helgen och 30 min vardagar, varje morgon. Det är ett tips! Motionera på morgonen innan frukost så är du pigg i skolan/på jobbet och trött i lagom tid - när du kommit in i rytmen vill säga ;) Första dagen var tung!
Men så idag hade jag tenta tidigt så jag beslöt mig för att motionera senare på dagen, det vill säga nu - vid 19. Jag värmde upp lite inomhus för att inte sträcka ngn muskel och begav mig sedan ut på en jogging tur i skogen.
Det var tungt till en början men andningen kom i fas och det var faktiskt ganska skönt. Men som ni vet blir det mörkt ganska tidigt nu, iaf kring Uppsala, så det var lite obehagligt att springa i skog vid skymningen. Dock kan jag ärligt säga att jag springer hellre i ett mörker och ser omringande miljö lika bra som jag ser stigen jag springer på än att bara se stigen och inte se resten pga lampor. Jag blir konstigt nog mer paranoid med lampor tända!
I vilket fall så fick jag en adrenalinkick när jag joggade med det lilla obehaget i kroppen och började öka takten - jag blev taggad!
*Krick*
Uppvrickad höger fot.
Fiskebäckskil
Jag är för tillfället i Bohuslän med min Biologi-kurs för att studera världens alla organismer, eller främst djur. Jag har provat på att tråla, både för hand och med båt, sett fantastiska varelser, och i min mening mindre betydande sådana, samt plockat musslor och ostron för hand vid strandkanten!
Självklart har fröken fotograferat de flesta händelserna och även naturen runt omkring vilket har gjort att mitt begär efter ett macro-objektiv har växt. Jag känner även en viss längtan efter nästa veckas helg då hälften av familjen kommer upp från Skåne och medtager min polaroidkamera(!).
Jag ska införskaffa prisinfo om macro-objektiv så fort jag kommer hem för jag känner att mitt fotograferande kommer öka avsevärt och jag kommer definitivt avsätta mer tid åt detta än jag nu gör (vilket är i stort sätt ingen) när jag äger det nyssnämnda.
Sen saknar jag så klart min fina kille därhemma som för tillfället får sällskap av Atlas. Patrik träffar jag inte förrän på tisdag kväll men det ska bli så otroligt skönt att somna i hans famn igen. Jag älskar den. Men mest av allt älskar jag honom, min Patrik.
Självklart har fröken fotograferat de flesta händelserna och även naturen runt omkring vilket har gjort att mitt begär efter ett macro-objektiv har växt. Jag känner även en viss längtan efter nästa veckas helg då hälften av familjen kommer upp från Skåne och medtager min polaroidkamera(!).
Jag ska införskaffa prisinfo om macro-objektiv så fort jag kommer hem för jag känner att mitt fotograferande kommer öka avsevärt och jag kommer definitivt avsätta mer tid åt detta än jag nu gör (vilket är i stort sätt ingen) när jag äger det nyssnämnda.
Sen saknar jag så klart min fina kille därhemma som för tillfället får sällskap av Atlas. Patrik träffar jag inte förrän på tisdag kväll men det ska bli så otroligt skönt att somna i hans famn igen. Jag älskar den. Men mest av allt älskar jag honom, min Patrik.
